BEMÖTA STAMNING
När vi möter någon som stammar
Hur man blir bemött kan påverka hur tryggt det känns att prata. Här ger vi några enkla tips på hur man kan möta en person som stammar. Det viktigaste är inte att göra allt rätt utan att vara öppen för att lära sig.
Det viktigaste först
Det är inte så svårt att bemöta någon som stammar. Personen man pratar med är fortfarande samma person och ett samtal behöver inte bli konstigt för att någon stammar. Samtidigt kan man känna sig osäker i vissa situationer och glömma bort vad man ska tänka på. Det kan hända alla. Man behöver inte göra allting rätt – det viktigaste är att försöka lyssna, precis som vi gör med alla människor vi möter.
Här kommer några råd kring hur man kan bemöta någon som stammar.
Vänta och lyssna
När någon stammar kan det ibland ta lite längre tid att få fram det man vill säga. Utgå från att personen vill prata färdigt utan att fylla i ord eller meningar. Vill personen ha hjälp kan den säga det. Man behöver inte göra något särskilt medan man väntar, som att sitta helt stilla eller visa överdrivet att man lyssnar. Fortsätt samtalet naturligt och visa med ditt kroppsspråk att du har tid att lyssna.
Behåll ögonkontakt
Om det känns naturligt kan man fortsätta ha ögonkontakt på samma sätt som i andra samtal. Alla är mer eller mindre bekväma med ögonkontakt och det är helt okej. Om du tittar bort, ser stressad ut eller verkar vilja avsluta samtalet kan det däremot uppfattas som att man tycker att situationen är obekväm. Fortsätt vara närvarande och visa att du lyssnar.
Gör plats åt stamningen
Det kan vara fint att tänka att stamning inte behöver gömmas, ursäktas eller stressas förbi. Stamning kan få finnas i samtal precis som andra sätt att prata. Det behöver inte innebära att man gör det till en stor grej eller att allt behöver kretsa kring stamningen. Det kan helt enkelt få finnas där. Ett bra samtal behöver inte alltid gå fort.
Undvik att ge råd
När någon stammar kan det vara lockande att hjälpa till. Men råd som ”ta det lugnt”, ”andas”, ”tänk på vad du ska säga” eller ”börja om” är sällan hjälpsamma. Personen som stammar vet oftast redan att orden inte kommer fram som den vill. Att påminna om det kan istället skapa mer press.
Det betyder inte att man aldrig får hjälpa till. Om personen själv ber om hjälp är det såklart en annan sak.
Fråga personen hur den vill bli bemött
Alla som stammar kanske inte vill bli bemötta på samma sätt. Om man känner sig osäker kan man fråga. Frågor som ”Hur vill du att jag gör när du stammar?” behöver inte vara konstiga eller känsliga. Det kan istället göra det lättare för båda, istället för att man drar egna slutsatser.
Alla är inte öppna för att prata om stamning vilket ibland kan göra sådana situationer svårare att navigera. En bra utgångspunkt är då att bara vänta och lyssna.
Läs på om stamning på egen hand
Alla som stammar vill inte behöva lära andra om stamning. Det kan därför vara värdefullt att själv läsa på. Vissa kanske inte heller vill prata alls om sin stamning och det kan finnas delar av stamningen som är mer privata eller känsliga än andra. Att någon stammar betyder inte att man automatiskt har rätt att få veta mer om personens erfarenheter eller liv. Om man vet med sig att man inte kan så mycket om stamning kan man istället lära sig mer på egen hand.
På Projekt Prata samlar vi både lättläst fakta i vår Kunskapsbank och personliga upplevelser i Stamningsbloggen.
För råd hur man bemöter små barn om stammar, se sidan Stamning hos barn.
Kom ihåg
Det är okej att känna sig osäker. Man behöver inte ha ett perfekt svar och om man råkar skratta eller göra något annat som blir fel går det också att säga förlåt och gå vidare i samtalet.
Vi som stammar kan också försöka komma ihåg att andra människor kan göra fel. Det behöver inte betyda att personen tycker att vi är konstiga för att vi stammar eller att vi är mindre värda för det. Ibland kan det hjälpa att berätta att man stammar eller vad man behöver av personen man pratar med, till exempel att få lite extra tid att prata färdigt.
Vi kan alla bidra till en miljö där människor får prata på sitt eget sätt. En bra början är förståelse och tålamod åt båda hållen.
Fortsätt till
Tips, länkar och resurser
Det finns mycket att upptäcka utanför Projekt Prata. Här samlar vi information om andra föreningar, material och resurser om och för människor som stammar.
Fakta om stamning
Vad är egentligen stamning? Här samlar vi grundläggande fakta om vad stamning är, varför man stammar och vanliga myter vi kan möta.
Senast uppdaterad: 29 september 2026
Andrews, G., Howie, P. M., Dozsa, M., & Guitar, B. E. (1982). “Stuttering: speech pattern characteristics under fluency-inducing conditions.” Journal of speech and hearing research, 25(2), 208–216.
Chang, S.-E. et al. (2025) “Stuttering: Our Current Knowledge, Research Opportunities, and Ways to Address Critical Gaps,” Neurobiology of language, 6. Available at: https://doi.org/10.1162/nol_a_00162.
Constantino, C., Campbell, P. and Simpson, S. (2022) “Stuttering and the social model,” Journal of communication disorders, 96, p. 106200. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jcomdis.2022.106200.
Dechamma, D. and Maruthy, S. (2018) “Envelope modulation spectral (EMS) analyses of solo reading and choral reading conditions suggest changes in speech rhythm in adults who stutter,” Journal of fluency disorders, 58, pp. 47–60. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jfludis.2018.09.002.
Guitar, B. (2025) Stuttering : an integrated approach to its nature and treatment. Sixth edition. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Hartelius m.fl. (2024) Grundbok i logopedi. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur.
Polikowsky, H.G. et al. (2025) “Large-scale genome-wide analyses of stuttering,” Nature genetics, 57(8), pp. 1835–1847. Available at: https://doi.org/10.1038/s41588-025-02267-2.
Stager, S., Jeffries, K. and Braun, A. (2003) “Common features of fluency-evoking conditions studied in stuttering subjects and controls: an (H2OPET)-O-15 study,” Journal of fluency disorders, 28(4), pp. 319–336. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jfludis.2003.08.004.