STÖD OCH HJÄLP
Stöd och hjälp med stamning
Det finns olika sätt att få stöd när man stammar. Här kan du läsa om vad en logoped kan hjälpa till med, få tips på hjälpmedel som kan underlätta kommunikationen och information om vilket stöd som finns när saker känns jobbigt.
Logopedi
Logopeder är det enda yrke som har särskild kompetens inom stamning. Logopeder träffar personer i alla åldrar som stammar, från små barn till vuxna. Man kan söka hjälp hos logoped om stamningen påverkar vardagen, till exempel om man undviker situationer, känner talrädsla eller upplever spänningar och motstånd när man stammar. Logopeden kan inte bota stamning, men kan hjälpa en att hitta strategier för att göra kommunikationen lättare och minska sådant som gör stamningen mer belastande.
Så söker du till en logoped:
Du kan hitta logopedmottagningar via 1177.se. På vissa mottagningar kan du skicka en egenremiss direkt. På andra behöver du först kontakta vårdcentralen för att få en remiss. För barn kan man i första hand vända sig till BVC eller elevhälsan.
Hur ofta och hur länge man träffar en logoped varierar från person till person. För vissa räcker ett eller några samtal, medan andra kan ha kontakt under en längre period. Logopedisk behandling är alltid individuellt anpassad efter varje person. Ibland finns det möjlighet att träffa andra som stammar i grupp.
Vill du veta mer om stamning hos barn kan du läsa om det här.
Hjälpmedel
Det finns olika hjälpmedel och tjänster som kan göra det lättare att kommunicera när man stammar. De fungerar på olika sätt och passar olika personer. De botar inte stamning och är inte tänkta att ta bort den. Däremot kan de vara ett extra stöd i situationer där kommunikationen känns svårare.
Delayed Auditory Feedback (DAF): DAF innebär att man hör sin egen röst med en kort fördröjning i en slags hörlur. Det kan ge en känsla som liknar att prata samtidigt som någon annan och kan för vissa göra talet lättare eller minska stamningen tillfälligt. DAF finns bland annat som appar och i särskilda hjälpmedel, till exempel SpeechEasy. En logoped kan hjälpa en att undersöka om ett sådant hjälpmedel kan passa.
Realtidstext (RTT): Realtidstext gör det möjligt att skriva under ett telefonsamtal och låta texten visas för den andra personen direkt medan man skriver. Det går att aktivera på sin telefon i de allra flesta fall och man kan kombinera både text och tal under samma samtal. RTT går även att använda under nödsamtal när man kontaktar 112. Läs mer om realtidstext här.
Text-till-tal: På många telefoner finns funktioner som kan läsa upp text med en syntetisk röst i telefonsamtal eller andra situationer. Det kan vara ett stöd om det känns svårt att prata i en viss situation. Man kan till exempel börja ett telefonsamtal med att skriva och låta telefonen läsa upp det man vill säga och sedan fortsätta prata själv. Det kan exempelvis komma till hands om man ska ringa något viktigt samtal och vill hjälpa personen som svarar att förstå att det kan ta lite extra tid att få ut orden, så att personen inte lägger på.
Tips! Prata med din logoped om du har frågor och funderingar kring hjälpmedel.
När livet blir jobbigt
Ibland kan det kännas jobbigt att vara en person som stammar. Man kan känna sig missförstådd, ensam och begränsad. Utöver att stamma kan det också vara jobbigt att bara vara människa ibland.
Oavsett om det är stamningen i sig som påverkar eller något annat är det viktigt att få hjälp när man mår dåligt. Har man en person i sin närhet som man har förtroende för kan man vända sig till den för att berätta hur man mår. Känner man att det är svårt att prata på grund av stamningen kan det hjälpa att skriva ner det man känner istället, i ett SMS eller brev till exempel.
Har man ingen i sin närhet att prata med kan man söka sig till vården, privata psykologmottagningar eller öppna stödgrupper. Svenska kyrkan erbjuder samtalsstöd och dit kan man gå även om man inte är religiös. Är man under 24 år kan man vända sig till en ungdomsmottagning eller elevhälsan på sin skola.
Det finns också stödlinjer man kan kontakta på telefon, mejl eller chatt. Vi listar några förslag nedan.
Om du är i akut fara eller har planer på att skada dig själv eller ta ditt liv: ring 112 eller sök vård på en psykiatrisk akutmottagning.
Hjälplinjen: Telefon 90390 eller via skriftligt via deras hemsida (ej chatt)
Jourhavande medmänniska: Telefon 08 702 16 80 eller via chatt (mellan kl 21-24)
Jourhavande präst: Telefon 112 eller via chatt (mellan kl 21-06)
Självmordslinjen: Telefon 90101 eller via chatt
Livslinjen för dig som är mellan 16-25 år: Chatt
Bris för dig som är under 18 år: Telefon eller SMS 116 111 eller via chatt
Träffa andra som stammar
Alla som stammar behöver inte hjälp med sin stamning. Så länge stamningen inte hindrar en från att vara den man är och uttrycka sig som man vill är stamning bara det sätt som man pratar. Det som dock gynnar många är att hitta en gemenskap med andra personer som stammar. Då kan man dela erfarenheter som ingen annan riktigt kan förstå och känna friheten av att vara i en miljö med bara stammande personer.
Läs om personliga upplevelser i Stamningsbloggen och kom till någon av våra mötesplatser. Vi träffas och har skoj utan att behöva tänka på hur vi pratar. Hos oss får stamning ta plats.
Fortsätt till
Stamning hos barn
Läs mer om hur stamning kan se ut hos barn, vad vi kan tänka på när vi möter barn som stammar och hur skolan kan hjälpa till.
Leva med stamning
Stamning kan förändras, påverka oss på olika sätt och vara olika stor del av livet från person till person. Läs mer om hur det kan vara att leva med stamning.
Senast uppdaterad: 29 september 2026
Andrews, G., Howie, P. M., Dozsa, M., & Guitar, B. E. (1982). “Stuttering: speech pattern characteristics under fluency-inducing conditions.” Journal of speech and hearing research, 25(2), 208–216.
Chang, S.-E. et al. (2025) “Stuttering: Our Current Knowledge, Research Opportunities, and Ways to Address Critical Gaps,” Neurobiology of language, 6. Available at: https://doi.org/10.1162/nol_a_00162.
Constantino, C., Campbell, P. and Simpson, S. (2022) “Stuttering and the social model,” Journal of communication disorders, 96, p. 106200. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jcomdis.2022.106200.
Dechamma, D. and Maruthy, S. (2018) “Envelope modulation spectral (EMS) analyses of solo reading and choral reading conditions suggest changes in speech rhythm in adults who stutter,” Journal of fluency disorders, 58, pp. 47–60. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jfludis.2018.09.002.
Guitar, B. (2025) Stuttering : an integrated approach to its nature and treatment. Sixth edition. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Hartelius m.fl. (2024) Grundbok i logopedi. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur.
Polikowsky, H.G. et al. (2025) “Large-scale genome-wide analyses of stuttering,” Nature genetics, 57(8), pp. 1835–1847. Available at: https://doi.org/10.1038/s41588-025-02267-2.
Stager, S., Jeffries, K. and Braun, A. (2003) “Common features of fluency-evoking conditions studied in stuttering subjects and controls: an (H2OPET)-O-15 study,” Journal of fluency disorders, 28(4), pp. 319–336. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jfludis.2003.08.004.