LEVA MED STAMNING
Att leva med stamning
Stamning kan förändras, påverka oss på olika sätt och vara olika stor del av livet från person till person. Här utforskar vi hur det kan vara att leva med stamning och hur man kan hitta sitt eget sätt att prata och ta plats.
Nyckfullheten med stamning
Att leva med stamning kan innebära att talet förändras över tid. Ibland är stamningen inte så märkbar medan den kan ta mer plats under andra perioder. Den kan förändras från dag till dag, från situation till situation och genom olika delar av livet.
Om man kan prata utan att stamma ibland kan det vara vanligt att tänka att det går att sluta helt att stamma. Perioder med mindre stamning kan väcka hopp om att stamningen är borta, för att sedan komma tillbaka igen. Att kunna prata utan stamning ibland betyder inte att man har slutat att stamma. Stamning kan finnas där även under perioder då den knappt hörs. Den kan också finnas i tankarna, i förväntningarna inför att prata eller i ansträngningen att försöka undvika den. När stamning inte hörs utåt kallas det för dold stamning.
Det kan ta tid att förstå och förhålla sig till en stamning som inte alltid går att förutsäga.
Isberget
Stamning beskrivs ibland som ett isberg där det finns en del över vattenytan som syns och hörs och en annan del under vattenytan som inte märks. Under ytan finns de tankar, känslor och beteenden som är kopplade till stamningen. Det kan vara känslor av skam och mönster av undvikande men också positiva känslor som samhörighet, styrka och mod.
Isberget är ingen ny teori eller någonting som behöver ses som sanning, utan är mer ett hjälpmedel för att förklara att det kan finnas saker under ytan som omgivningen kanske inte ser och hör.
Det som syns och hörs säger inte alltid något om vad som finns under ytan. Man kan ha en stamning som hörs och syns mycket där man inte har så mycket tankar och känslor om stamningen. Det går såklart också att tänka och känna mycket om stamningen utan att den hörs eller syns alls.
Stamning som funktionsnedsättning
Stamning behöver inte innebära ett hinder. För vissa påverkar den knappt alls, medan den för andra kan innebära stora begränsningar. En funktionsnedsättning uppstår när en persons förutsättningar i kombination med omgivningen leder till begränsningar i vardagen. För en person som stammar kan det till exempel handla om att undvika telefonsamtal, utbildningar, arbeten eller sociala situationer där man behöver prata. Det kan också handla om att inte få samma möjlighet att visa vad man kan på grund av hur andra reagerar på stamningen.
Upplever man att man blir diskriminerad på grund av sin stamning eller har frågor kring diskriminering kan man vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Hitta sitt eget förhållningssätt
Stamning kan vara en livslång resa och förhållandet till sin stamning kan förändras genom livet, precis som man själv gör. Ibland kanske man tänker mycket på sin stamning och ibland nästan inte alls. För många kan acceptans vara en del av den resan. Att acceptera sin stamning behöver inte betyda att man älskar sin stamning eller aldrig önskar att det vore lättare att prata. Det kan istället handla om att låta stamningen få finnas utan att den behöver styra vem man är eller vad man gör.
Det finns inget rätt sätt att förhålla sig till sin stamning. Man får vilja förändra sitt tal och försöka hitta sätt att minska sin stamning. Man får också låta den finnas och ta plats. Ibland kanske man vill utmana sig själv och ibland behöver man vila eller be om hjälp. Det ena är inte mer rätt än det andra. Att leva med stamning kan handla om att hitta sitt eget sätt att leva, prata och ta plats.
Mår man dåligt av sin stamning finns det stöd och hjälp att få. Läs mer om det under Stöd och hjälp.
Tips! I Stamningsbloggen delar vi med oss av personliga berättelser, tankar och erfarenheter av att leva med stamning.
Fortsätt till
Bemöta stamning
Här ger vi några enkla tips på hur man kan möta en person som stammar. Det viktigaste är inte att göra allt rätt utan att vara öppen för att lära sig.
Tips, länkar och resurser
Det finns mycket att upptäcka utanför Projekt Prata. Här samlar vi information om andra föreningar, material och resurser om och för människor som stammar.
Senast uppdaterad: 29 september 2026
Andrews, G., Howie, P. M., Dozsa, M., & Guitar, B. E. (1982). “Stuttering: speech pattern characteristics under fluency-inducing conditions.” Journal of speech and hearing research, 25(2), 208–216.
Chang, S.-E. et al. (2025) “Stuttering: Our Current Knowledge, Research Opportunities, and Ways to Address Critical Gaps,” Neurobiology of language, 6. Available at: https://doi.org/10.1162/nol_a_00162.
Constantino, C., Campbell, P. and Simpson, S. (2022) “Stuttering and the social model,” Journal of communication disorders, 96, p. 106200. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jcomdis.2022.106200.
Dechamma, D. and Maruthy, S. (2018) “Envelope modulation spectral (EMS) analyses of solo reading and choral reading conditions suggest changes in speech rhythm in adults who stutter,” Journal of fluency disorders, 58, pp. 47–60. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jfludis.2018.09.002.
Guitar, B. (2025) Stuttering : an integrated approach to its nature and treatment. Sixth edition. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Hartelius m.fl. (2024) Grundbok i logopedi. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur.
Polikowsky, H.G. et al. (2025) “Large-scale genome-wide analyses of stuttering,” Nature genetics, 57(8), pp. 1835–1847. Available at: https://doi.org/10.1038/s41588-025-02267-2.
Stager, S., Jeffries, K. and Braun, A. (2003) “Common features of fluency-evoking conditions studied in stuttering subjects and controls: an (H2OPET)-O-15 study,” Journal of fluency disorders, 28(4), pp. 319–336. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jfludis.2003.08.004.