FAQ
Vanliga frågor om stamning
Stamning är individuellt och det finns inget svar som passar alla. Här försöker vi samla de allra vanligaste frågorna kring stamning och svara på bästa möjliga sätt. Läs mer om stamning under våra andra sidor i kunskapsbanken.
Om stamning
Klicka på rutorna för att läsa svaren.
Forskning visar att både genetiska och neurofysiologiska faktorer spelar roll. Stamning är därför vanligare om man har en nära släkting som stammar. Det handlar inte om en enda gen eller en enda orsak, utan om ett komplext samspel mellan flera faktorer. Läs mer under Fakta om stamning.
Nej. Man kan stamma även när man känner sig lugn och trygg. Nervositet, stress eller press kan däremot påverka hur stamningen känns eller låter i en viss situation, men stamning beror inte på att man är nervös.
Både barn och vuxna stammar, men hos barn i förskoleåldern är det betydligt fler som stammar jämfört med vuxna. Ungefär 4 av 5 av de förskolebarn som börjar stamma slutar sedan att stamma. Om stamningen har fortsatt upp i skolåldern är den i regel kvar hela livet. Vi är många i vuxen ålder som stammar.
Ja, stamning kan förändras mycket från dag till dag och från situation till situation. Den kan ibland vara knappt märkbar och ibland ta mycket större plats. Stamning låter inte heller likadant hos alla som stammar. Läs mer under Leva med stamning.
Ja. Det som hörs och syns är bara en del av upplevelsen av stamning. En person kan till exempel undvika vissa ord, byta formulering eller känna oro inför att prata utan att omgivningen märker det. Det kallas för dold stamning och kan vara lika jobbigt att leva med som mycket yttre stamning.
Många som stammar upplever att stamningen förändras eller minskar när de sjunger. Det finns flera olika förklaringar till varför det är så. En förklaring är att sång och tal bearbetas delvis annorlunda i hjärnan. Det tycks också hänga ihop med att man vid sång förlänger vokaler.
Det finns inget botemedel mot stamning, men hos barn som stammar kan det vara övergående. Läs mer om det under Stamning hos barn. Det finns många människor i vuxen ålder som stammar. För en del finns upplevelsen att stamning blir mindre påtaglig med åldern eller att den får mindre inflytande på ens identitet. Hur stamningen beter sig och utvecklas är väldigt individuellt. Läs mer att leva med stamning här.
Det går att lyssna på någon som stammar på samma sätt som du lyssnar på vem som helst. Fyll inte ord, behåll naturlig ögonkontakt och låt personen prata klart. Läs mer under Bemöta stamning.
Stöd och behandling
Det finns olika former av logopedisk behandling och stöd och det finns inte en standardbehandling som fungerar på samma sätt för alla. Målet med behandling kan också se olika ut. För vissa är ökat talflyt en del av målet, medan andra framför allt vill känna sig friare i sin kommunikation oavsett hur det låter. Läs mer under Stöd och hjälp.
Vi behöver inte vara rädda för stamning och det finns mycket du kan göra för att stötta ditt barn som stammar. Läs om Stamning hos barn och kontakta en logopedmottagning där du bor.
Ja. Det går att få stöd av logoped även som vuxen. Vad man vill ha hjälp med och vilka mål man har kan se väldigt olika ut. Det behöver inte handla om att sluta stamma utan det kan också handla om att kommunicera lättare, minska undvikanden eller känna sig tryggare i olika situationer.
Du behöver inte tycka om din stamning, vara stolt över den eller känna dig helt bekväm med den hela tiden. Det är också okej att ibland önska att det vore lättare att prata. Det kan finnas många känslor kring stamning och de kan förändras över tid. Läs mer under Leva med stamning.
Har du någon i din närhet du kan prata med är det ett bra första steg. Du kan också ta kontakt med logoped om du inte redan har det. De är ofta bra på att lyssna och har god kunskap om hur det är att leva med stamning. Att träffa andra som stammar kan också hjälpa. Du kan läsa mer under Stöd och hjälp.
Skolan ska ge det stöd som du behöver för att trivas och utvecklas så långt som möjligt. Det innebär till exempel att du har rätt att få anpassningar för att klara av att genomföra skoluppgifter. Prata med lärare, specialpedagog eller logoped på skolan för att få hjälp. Vi kan vägleda dig i början om du är osäker på vilket steg du ska ta. Kontakta oss så försöker vi hjälpa dig.
Hör av dig till oss på Projekt Prata! Kolla under fliken Mötesplatser eller kontakta oss om du har någon fråga kring det. På våra mötesplatser hittar vi på saker vi tycker är skoj och det finns inga krav på att prata eller vara på ett speciellt sätt.
Om du har kontakt med en logoped kan du också fråga om de har grupper för personer som stammar. Stamningsförbundet har även lokalföreningar med aktiviteter och medlemsträffar.
Stamning kan innebära en funktionsnedsättning, men det gäller inte alla som stammar. För vissa påverkar stamningen vardagen väldigt lite, medan den för andra kan skapa hinder i exempelvis skolan, arbetslivet eller sociala situationer. Läs mer om stamning som funktionsnedsättning under Leva med stamning.
Läs mer om personliga upplevelser kring stamning i Stamningsbloggen.
Du kan också kontakta oss om du har fler frågor kring stamning. Det finns ingen fråga som är konstig. Tveka inte på att höra av dig. Vi hjälper dig!
Fortsätt till
Stöd och hjälp med stamning
Ibland kan det vara jobbigt att stamma och man kan behöva stöd och hjälp för att handskas med stamningen. Läs mer om vad det kan finnas för stöd och hjälpmedel.
Stamning hos barn
Läs mer om hur stamning kan se ut hos barn, vad vi kan tänka på när vi möter barn som stammar och hur skolan kan hjälpa till.
Senast uppdaterad: 29 september 2026
Andrews, G., Howie, P. M., Dozsa, M., & Guitar, B. E. (1982). “Stuttering: speech pattern characteristics under fluency-inducing conditions.” Journal of speech and hearing research, 25(2), 208–216.
Chang, S.-E. et al. (2025) “Stuttering: Our Current Knowledge, Research Opportunities, and Ways to Address Critical Gaps,” Neurobiology of language, 6. Available at: https://doi.org/10.1162/nol_a_00162.
Constantino, C., Campbell, P. and Simpson, S. (2022) “Stuttering and the social model,” Journal of communication disorders, 96, p. 106200. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jcomdis.2022.106200.
Dechamma, D. and Maruthy, S. (2018) “Envelope modulation spectral (EMS) analyses of solo reading and choral reading conditions suggest changes in speech rhythm in adults who stutter,” Journal of fluency disorders, 58, pp. 47–60. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jfludis.2018.09.002.
Guitar, B. (2025) Stuttering : an integrated approach to its nature and treatment. Sixth edition. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Hartelius m.fl. (2024) Grundbok i logopedi. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur.
Polikowsky, H.G. et al. (2025) “Large-scale genome-wide analyses of stuttering,” Nature genetics, 57(8), pp. 1835–1847. Available at: https://doi.org/10.1038/s41588-025-02267-2.
Stager, S., Jeffries, K. and Braun, A. (2003) “Common features of fluency-evoking conditions studied in stuttering subjects and controls: an (H2OPET)-O-15 study,” Journal of fluency disorders, 28(4), pp. 319–336. Available at: https://doi.org/10.1016/j.jfludis.2003.08.004.